Det är så mycket som jag skulle behöva ventilera. Sätta ord på. Försöka förklara i sammanhängande meningar. Men av många olika anledningar så kan jag inte förklara i klarspråk. Och det är väl lika bra det. Vissa saker ska väl helt enkelt inte nämnas och ljussättas i offentligheten.
Väldigt mycket vändes upp och ner för 5 veckor sedan. Jag gjorde saker, han gjorde saker. Saker som jag knappt vill tänka på eller kännas vid. Men dom hände för det. Och efter en veckas kaos kom nästa chock, som förvisso förde oss nära varann igen, men som fick mig att knappt orka. Jag insåg att när allt annat i mitt liv varit kaos det här året hade jag haft en enda energikälla som fyllde hela mitt liv. Och den försvann utan förvarning inom några timmar. Ångestkänslorna var allt som jag kände just då och jag kunde inte greppa livet. Verkligheten körde över mig som en ångvält och jag kunde knappt andas.
Nu har det gått mer än tre veckor till och jag är stark. Jag är inte i balans, jag har inte båda fötterna på jorden, but I'm getting there. Jag är förvånad över hur mycket skoj jag har haft trots att allt varit upp och ner, men jag har verkligen njutit. Och jag vet också varför jag har kunnat slappna av så mycket, nästan stängt av tankarna, känt ro. Jag vet precis varför. Men trots det så är jag stolt över mig själv, för denna gång så grävde jag inte min grop djupare utan jag gjorde sånt som jag verkligen inte kände för från början, men som alla säger att man ska göra. Så jag åkte till Köpenhamn med Josie, hade hemmafest, åkte iväg på andra fester. Och jag är så grymt glad för det idag!
Nu är det tre dagar kvar, sen kommer han hem igen. Och antagligen landar för två veckor innan han försvinner för gott. Jag är så fantastiskt glad för dom här kommande veckorna med honom. Samtidigt skrämmer dom skiten ur mig. Oron och tankarna är tillbaka som på beställning. Nu när det är så nära kan jag inte avskärma mig från dom längre. Jag vill inte hamna i skiten igen. Så snälla, gör mig inte illa... gör det här till den bästa tiden vi någonsin haft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar