Back on track!

Det är verkligen julmysigt här hemma. Jag och Josie har fått upp lite fler saker nu, julgardiner i varje rum bland annat. Jag älskar julen! Och vet ni vad? I morgon får jag öppna första luckan i min chokladkalender! Som jag har väntat, haha. Köpte den ju för någon månad sedan men nu jävlar är det dags och jag är barnsligt förväntansfull :)

Gårdagen var en knäppisdag kan jag säga. Först kontaktade jag Ecab varifrån jag fick ett (väldigt trevligt) nej, vilket lustigt nog kändes rätt så bra. Sedan kontaktade jag Logent, där jag hade jobb, men insåg att arbetstiderna inte någonstans passar in i mitt liv så där tackade jag i min tur nej. Så nu är jag helt utan jobb igen - och det känns väldigt okej. Jag tror att jag behövde den här skjutsen, allt var ju så jäkla stiltje i mitt liv men nu känner jag mig verkligen jävligt bra och önskvärd och jag är inte orolig för att inte fixa ett jobb när jag vill det. Allt händer ju av en anledning och jag tror just att det var anledningen till att jag hade möjlighet till båda dessa tjänster. Sedan kom jag underfund med att jag gärna söker mig tillbaka till lagerarbete igen. Jag trivs med arbetsuppgifterna, det är en trygghet, och dessutom är det så jäkla skönt att arbeta ihop med en massa karlar! Så back on track när det gäller jobbsöket alltså :)

Så igår vid fem fick jag ett samtal och erbjudande om skjuts ut till Travet. Åfan, jag skulle med andra ord tydligen jobba. Så byta om till jobbkläder jävligt snabbt och sen ut dit. Annorlunda kväll därute faktiskt med en bland annat eventuell LOB, men det löste sig fint tillslut (med mycket tålamod från min och Sibbes sida). Sedan hade vi ett riktigt fint två-timmars snack i bilen innan jag kom hem vid ett-snåret.

Körde förresten spinning idag och det var grymt kul! Kände mig riktigt jävla laddad så det här får vi fortsätta med. Insåg dock på vägen dit att nu är det fan mössa på som alltid gäller, öronen trillar ju nästan av! Men det är så fantastiskt vackert ute, önskar att jag kunde ta en 360 bild och spara :)

Ååååh, snart är det fredag!

Första advent

Tokmysigt! Adventsljusstakar och julgardiner är uppe. Tänk att så lite verkligen kan förändra hela atmosfären i ett hem. Jag älskar't så in i helvete :) Måste dock köpa hem lite fler julsaker. Men ni kan tänka er hur fint det var att krypa ner med nytvättade tomtesängkläder... Får ha kvar dom till sommaren ;) (eller inte) Grymt mycket snö är det ute i alla fall, fick gräva fram pappas bil i morse och då hade den bara stått där i 10 timmar. Behöver jag säga att jag älskar't? Nej, ni har nog hört det några gånger nu, haha.

I fredags var det minst sagt livat på jobbet. Fick ringa ambulans fyra gånger och polisen, ja... vi hade helt enkelt alltid minst en enhet på plats. Men läget var hela tiden under kontroll så allt kändes jättebra. Igår på Mandarin var det desto lugnare kan jag säga. 27 gäster kanske? Men tiden gick hyfsat fort ändå.

Idag var jag på julmarknad med pappa nere på stan. Vi drack lite glögg, fikade och köpte lotter. Det fanns 2000 stycken lotter. 35 av dem innebar ett pris. Jag och pappa knep tillsammans tre av dem på första försöket, haha! Skumtomtar (fanns väl totalt 15 sådana priser), en 40 centimeter hög tygtomte (totalt 3) som står upp och en stooooor tomte (endast två!) som också står upp. Vi kände oss rätt nöjda när vi åkte hemåt ;)

Nu hoppas jag på ett gott besked imorrn. Och så längtar jag till fredag något så in i norden!

Tim Berg - Seek Bromance

Det går undan när det går fort!

Kom precis hem efter att Thapper har tagit mig en sväng i 240:n. Så jävla roligt! Satte hjärtat i halsgropen några gånger, men adrenalinkicken är inte att leka med heller :) Lite svårt att somna dock när pulsen är hög.

Och förresten, jag kom upp vid 9 imorse. Därni! I morgon är det klockan 08.00 som gäller, nytt försök att bege sig till Lise-Lotte och vara barnvakt.... Sedan bär det av in till Motala och ordningsvaktsjobb i Parken :) Och kanske, kanske får jag ett positivt besked också...

Sony Ericsson Xperia X10

Av någon lustig anledning kom jag inte upp imorse heller ;) Nytt försök i morgon!

Däremot ballade min telefon ur ännu mer igårkväll och jag bestämde mig för att den skulle in på service. Jag tyckte att Mediacenter här i stan som är återförsäljare av 3 kunde ta emot den, men inte. Så fick helt enkelt åka till Norrköping för att lämna in den. Nej just det ja, ingen garanti.... Så det bidde en helt ny telefon i stället :D Tänkte ju på iPhone först, vilken dom hade, men denna skulle tydligen vara ännu bättre (och dessutom billigare i månadskostnad). Nej, jag är helt enkelt ingen märkesnörd. Men helnöjd är jag för nu kan jag ladda hem massa latjo spel, surfa på FB, sms:a hur jävla mycket jag vill och dessutom se alla sms från samma användare under varandra i en sammanhängande lista, i stället för att vara tvungen att läsa alla ett åt gången. Ovant med touch dock, men jag gillar det riktigt mycket! Förövrigt trillar det med jämna mellanrum in sms som är skickade både idag, igår och i förrgår. Så har ni alltså sms:at mig men inte fått något svar så vet ni nu varför :) Try again!

I'm dreaming of a white christmas

...och det ser ju faktiskt ut som att det kommer bli så med ;) Det är galet mycket snö ute för att vara november, och jag älskar't! När jag gick till träningspasset blåste det halv storm samtidigt som det snöade - och jag gick med ett leende genom hela skiten. Däremot förstår jag dom som måste ta sig till olika ställen med bil, det är inte roligt att köra just nu. Det var hur lugnt som helst ute, såg knappt någon bil alls och de få jag stötte på körde väl i 30 km/h. Iofs såg jag knappt något människa heller, haha. Men jag älskar verkligen den tystnad som råder när snön ligger på backen.

Ja ni, det gick inte riktigt så bra att komma upp i tid i morse. Jag kollade på mobilklockan vid 09.00 och tänkte att jo men, jag går nog upp nu. Så jag gosar en liten stund, gör mig i ordning och sätter mig vid datorn. Halv 12?! Min mobil hade lurat mig på två timmar. Fattar inte ens hur det kan hända överhuvudtaget, men det förklarar ju i alla fall att jag var vaken vid 9 :P Mobilen har i alla fall verkligen fått fnatt. Varje gång jag ska ladda den står det: "Allvarligt fel. Dra ur kontakten och använd inte telefonen. Ring Sony Ericsson Callcenter." Riiiight... mobilen är ju den enda telefon jag har. Och dessutom funkar den ju precis som vanligt, förutom när jag ska ladda den. Äh, det blir nog bra det där.

Dags att krypa till sängs, snäll som jag är ska jag följa med Josie hem till hennes mamma imorrn och vara barnvakt åt lillkillarna igen. Klockan 7. Men vad gör man inte ;)

Drömde om Norrköping i natt igen. Denna gång var jag ute och festade med tjejerna på Trappan. Ibland vill jag verkligen tillbaka. Men samtidigt vet jag att det ändå aldrig kommer att vara som det var då.

Never give up

Puh, det blev nervigt på arbetsintervjun kan jag säga! Efter att jag och Josie fikat på stan (åt risgrynsgröt med skinkmacka, nomnom) så gick jag till Ecab. Väl där berättade dom att jag var en av fyra kandidater kvar och att de hade några slutgiltiga frågor att ställa. Well, inga problem so far. Sedan ville de att jag skulle göra ett praktiksamtal... whaaaat?! Okej, jag hade mina aningar sedan innan men dom hade jag förtränkt, haha. Jag blev givetvis dyngnervös eftersom jag ännu inte kan någonting om hur det fungerar, men det var ju lite det som var poängen också. Så medan mina intervjuare lyssnade fick jag några minuter på mig att läsa igenom det jag skulle sälja innan jag ringde. Min tanke var ungefär: "Jahapp, nu ryker det här jobbet!". Inte för att jag tvivlar på hur duktig jag skulle kunna bli, utan snarare för att jag verkligen inte kan någonting om upplägget. Men som alltid tänkte jag att det är bara att hålla god min, köra gärnet och göra mitt bästa. 10 minuter senare hade jag sålt för ett 5-siffrigt belopp, och närmare 6-siffrigt än 4-siffrigt. What the f... Det var hur roligt som helst! Och intervjuarna berömde mig massor, så nog borde jag få känna mig stolt över mig själv nu :) Men det är ju lustigt att det ska vara så svårt att ge sig själv beröm, och kunna genuint känna att man är dyngbra! Fast jag måste erkänna att jag känner mig hyfsad i alla fall ;) Fyra personer kvar som sagt, och jag vågar inte hoppas ännu. Men håll tummar och tår för mig så länge!

Stressade efter intervjun iväg till Motala för möte med krögare och polisen. Väldigt intressanta samtal och fick knyta lite starkare kontakter så jag är väldigt glad över att jag kom iväg dit. Föreningen kunde inte skicka någon annan än mig heller så ännu en vettig anledning till att jag var där.

Ska nog faktiskt krypa ner nu och njuta av att allting går som på räls :) Jag behövde det här. Tänkte försöka komma upp i vettig tid imorrn, fixa lite här hemma, greja med julklappar och lite annat. Det blir ju mörkt så tidigt nu och då är det inte lika roligt att hålla på. Älskar verkligen att pyssla! Ah, jag trivs verkligen så fint just nu.

Men visst känns det ensamt då och då.

Finally...

Jobbet i helgen gick riktigt bra. Fick mig ett gott skratt i fredags när det var en yngre kvinna som fått för sig att en utländsk yngre man hade en bomb på sig... alkohol kan verkligen ställa till det i folks huvuden, haha!

Idag är det arbetsintervju nummer 2 på Ecab som gäller. Jag har inte en aning om vad jag ska förvänta mig, så det är svårt att förbereda sig. Är väl bara att tralla dit och se vad som händer :) Sedan, om jag hinner, bär det iväg till Motala och möte på Polishuset. Men vi får se om jag hinner det. Vore dock väldigt bra.

Vet ni vad? Denna vecka är det juuulpyntning som gäller! Så länge som jag har väntat, haha. Och så inser jag att jag knappt har några julsaker kvar. Så det är bara att beställa/köpa massa nytt! Är ju ett ypperligt tillfälle när vi ska ner på julmarknaden på Liseberg :) Mys!

Josie är barnvakt åt Alex idag så vi ska väl ner på stan om en stund och underhålla honom lite. Det är ju trots allt snö ute ;)

Still hungry!

Åt köttfärsgryta.... fortfarande hungrig. Åt carbonara.... och är fortfarande hungrig! Är lite för sent för att stoppa i mig ännu mer, men att jag skulle kunna! Länge sedan jag hade sådana här cravings.

Bäst att krypa i säng lagom tid idag, ska vara barnvakt hemma hos Josies mamma mellan 9 och 10 i morgon. Mys! En 3-åring och en 9-månaders baby. Kommer bli fullt upp med andra ord :)

Ska leta efter lite julklappar på internet nu innan det är dags att go to bed.

Zuuuuumbaaaa!

Fan vad jag fullkomligt älskar Zumba! Det måste vara den roligaste träningen som finns, i alla fall sett utifrån mig. Den träningen får mig alltid på så jäkla bra humör, lyckorus som heter duga. Mamma som stod bakom mig på träningen sa att jag såg ut som en duracell-kanin och att man nästan blev trött bara av att titta på mig. Haha, jaa så är det ju när man verkligen känner glädje för träningsformen. Då finns det inget stopp, man blir aldrig trött och kan fortsätta hur länge som helst! Önskar att all träning kändes så, då skulle det vara lite enklare att släpa sig till passen :) Meeen jag är ändå stolt över mig själv, var länge sen jag tog träning på sånt här stort allvar. Förut kunde jag bara inte känna för det en dag och helt enkelt skita i det. Något sådant är det inte på tal om nu!

Har haft en trevlig dag med finbesök av Fredde. Massa prat och god matlagning, eller ja. Jag stod väl för matlagningen medan han satt brevid och var inne på Jotex hemsida samtidigt som han gosade med katterna. Mys!

Nu ska jag stoppa lite mat i magen efter träningen är det tänkt. Frågan är bara vad. Tonfiskröra, pasta carbonara eller köttfärsgryta med vitkål? Lutar nog åt det sista, I believe.

I'm crazy but you like it

Kom på att jag i lördags på jobbet som croupier fick beröm från en random person. Det hela handlade om att kille vid mitt bord hade fått en rejäl utskällning och sedan en avvisning. Så när kvällen var slut kom en okänd man fram till mig och gav mig i fem minuter komplimanger för hur jag hade skött hela situationen. För mig är det ju inget speciellt att jag sätter ner foten när någon beter sig illa, så det är roligt att höra när andra tycker att man är jäkligt bra. Alla behöver mer sånt i livet! :)

Provade ju på spinning igår för första gången på evigheter. Iofs kan jag väl inte påstå att jag någonsin har tagit spinning seriöst. Men det är ju ett ypperligt sätt att träna ben och rumpa så jag och mams tänkte börja köra även på detta. I slutet när man ska ge det sista var jag helt slut i benen och motivationen var borta. Då säger ledaren: "Du är en vinnare. Tre minuter har du kvar till mål och du har fyra stycken framför dig. Kom igen nu! Du kan ta dom. ...nu har du bara tre kvar. Ge järnet nu, du fixar det här. ...nu är du 90 sekunder från mål och du har två framför dig." Och så vidare. Ni kan ju tro att min tävlingsinstinkt väcktes till liv på två röda. Jag kunde verkligen se de där jävlarna framför mig och skulle minsann allt ta dom allihop! Körde verkligen järnet de där tre sista minutrarna, allt onda försvann och det enda som fanns var att vinna. Efteråt kände jag mig odrägligt kaxig och tittade på de andra i träningshallen och tänkte för mig själv: "Haha, så jävla dåliga ni är!" Sedan kom jag tillbaka till verkligen.... haha. Helt galet att man kan bli så fokuserad. Men det känns i benen idag vill jag lova. Min muskel i vänster överlår är verkligen stenhård. Sedan har jag ont mellan benen efter sadeln också.....

Åh, hörrni! Jag tror jag har fått jobb! Och precis det jobbet som jag ville ha med! Jag vågar inte riktigt tro på det ännu, jag har inte fått schema eller så än och jag vågar inte ropa hej förrän jag har det i handen om några veckor. Men det känns så jävla fantastiskt oförskämt bra! Håll tummar och tår för mig :)

Nahej, dags att krypa till sängs nu. Jag ser fram emot morgondagen då det vankas finbesök så det är bäst att vara pigg ;)

Spinning around

Sedan sist så kom det ju massa härlig snö. Man heter ju inte Nathalie för inget, så jag passade på att dra omkull två gånger - inom loppet av en minut. Varför inte göra det ordentligt? Nej, det var ingen som såg mig och jag skrattade mest åt det. Två fina blåmärken har jag på knät nu... precis under mina andra fina blåmärken som jag har sedan förra helgen. Nej, dom har inte försvunnit utan lyser i all sin prakt på mina bleka ben! :P Men på tal om snö, har ni tänkt på att hela omvärlden blir så tyst och lugn så fort snön täcker alla vägar och gator? Varken fotsteg eller bilar hörs och det är så fint på något sätt. Värre blev det när blasket kom....

Humöret är inte riktigt på topp ännu, jag är fortfarande frustrerad över mycket och jag vet inte riktigt hur jag ska tackla allting som händer just nu. Dock fick ett besök i torsdags mig att må riktigt bra. Jag behövde det så in i norden och kom precis vid rätt tillfälle. Det säger jag tack för.

Alltså herregud! Jag måste verkligen sluta, få ett stopp. Jag fattar inte att jag kan gå hela dagar och bara nämna några ord om saken, och sedan får jag ett särskilt telefonsamtal och plötsligt har flera timmar gått utan att jag ens insett det själv. När det går så långt att jag blir besviken på mig själv så får nog vara nog! No more gush of emotions.

Underbar låt från Braveheart.

Never alone, always alone

Jag behövde verkligen ventilera mig igår. Det finns så många tankar inom mig och igår kunde jag inte behålla locket på. Tack alla ni som hört av er och kollat av läget, ni anar inte hur mycket det betyder. Ni har fått mig att le och bli varm inombords flera gånger om! :) Det handlar inte om någon stor grej, men när allt kommer på en och samma gång så är det skönt att bara få ur sig all skit.

Har haft en väldigt mysig dag och fler sådana vill jag ha mer av. Tack! Ni hör av mig mer i morgon, ska krypa ner nu och förhoppningsvis drömma söta drömmar.

Explosion av känslor

Varför, varför lämnade jag Norrköping? Varför stannade jag inte kvar och byggde en grund där?

Min tanke var hela tiden att stanna kvar i Norrköping. Starta ett nytt liv, slå rot. Men jag flyttade spontant till Mjölby med drömmar om en fantastiskt framtid. Jag hade livets alla olika områden på det torra. Jag kan säga att allting ser helt annorlunda ut nu, och jag undrar varför jag återvände hit. Jag är så jävla trött på att bli besviken, arg, irriterad, orolig, frustrerad. Den där tryggheten som alltid funnits i mitt liv är som bortblåst, och det finns ingen som jag kan vända mig till. Varför måste jag ha en sådan disfunktionell familj, varför kan jag inte få ett jobb och varihelvete är mannen i mitt liv?! Jag spelar inte det där jävla spelet längre, jag orkar inte, jag är helt slut rent psykiskt. Varför kan inte folk sluta låtsas och bara säga vad de har på hjärtat? Varför handlar allt om makt, självkänsla, stolthet? Är det verkligen värt att förlora allting man drömt om för en sådan sak?

Jag och Josie har de senaste två veckorna börjat prata om att ta vårt pick och pack och flytta härifrån. Halmstad, Sundsvall, Öland. Alternativen är många men en sak har de gemensamt: vi orkar inte mer och vill härifrån. Vad finns det som håller oss kvar längre? Tänk att få starta ett nytt liv utan problem, utan människor som är för stolta för att säga vad dom känner. En stad där jobbmöjligheterna är större. En stad där ingen känner till ens bakgrund. En stad där ingenting påminner om det förflutna.

Jag förstår mig inte på människor. Varför ska det vara så jävla svårt att satsa helhjärtat? Jag förstår mig inte på min familj, mina relationer. Bryr man sig om någon, älskar man någon, då vårdar man den relationen. I min värld så vill man i alla fall behålla dem man står nära kvar i livet. Så då har jag alltså två alternativ: antingen så ljuger de om att de älskar mig, eller så är de så jävla egocentriska att de inte ser när någon annan mår dåligt.

När jag kom tillbaka till Mjölby trodde jag att framtiden var ljus. Jag trodde att jag skulle komma min familj ännu närmare, stärka banden ännu mer och att deras situationer skulle reda ut sig. Jag trodde att jag skulle ha ett fast jobb som jag trivdes med. Jag trodde att jag efter ett år skulle flytta ihop med den mannen som jag en dag skulle slå rot med. Var är jag nu? Arbetslös, ensam och utblottad. Jag vill inte leva i den här gråzonen längre. Det här är inte vad jag kom tillbaka för. Och jag är så förbannat trött på folk som hela tiden spelar spel och inte kan vara ärliga. Som hela tiden skyddar sig själva. Som är rädda för förändring och för att förändras själva. Förihelvete, chansar man inte så kan man inte vinna. Hela livet är ständigt i förändring, vare sig man vill eller inte. Jag är trött på att vara den som alltid ger hundratio procent av mig själv och får femtio tillbaka - om jag har tur. Det finns så mycket inom mig som jag skulle kunna säga till så många, men jag har insett att jag tjänar inte ett skit på det. Jag gör bara mig själv illa då jag får noll förståelse tillbaka. Jag kan inte kämpa för andra längre, för jag har slutat kämpa för mig själv. Och det värsta är att det finns ingen som kämpar för mig när jag inte orkar...

Jag avskyr att vara sådan här, men under de senaste veckorna har allting bara byggts upp mer och mer och ikväll kom droppen som fick bägaren att rinna över. Jag har förlorat de saker som gjorde det värt att bo i Mjölby. Det skulle inte förvåna mig om jag och Josie en dag bara sticker.

South, east, north

Ni skulle se mina blåmärken på låren. Helt insane! Ömmar gör dom med. Ouch!

Det var skoj att jobba på matchen igår. Alltid trevligt att se nya ansikten och lära känna andra ordningsvakter. Dock så var det kallt så inihelvete! Och då hade jag ändå klätt på mig ordentligt. Och drack kaffe. Tog en stund innan jag tinade upp här hemma.

Jag längtar verkligen till den 3:e dec. Och ser fram emot fredag. Tänk att ha saker att se fram emot har en sådan stor inverkan på vardagskänslan. Iofs ser jag fram emot hela veckan, för jag har träning mån-tors. I love it! Och minst roliga passet var idag så jag har the good ones kvar :)

Det ryktas om snö nu i dagarna.... tokmys! Men jag har faktiskt en bekännelse... jag gillar inte riktigt att det blir mörkt redan klockan fem. Jag älskar mörkret och har längtat efter det, men fan, det räcker med att det mörknar vid ungefär åtta. Jag blir ju nästan deppad här.

Var förresten ute i Ekeby och satte ljus på farmor och farfars grav i lördags. Så jävla vackert när det är alldeles mörkt, lugnt och stilla medan massor av ljus lyser upp. Jag älskar Ekeby och jag kommer nog banne mig gifta mig i Ekeby Kyrka någon dag! Det skulle heller inte vara helt dumt att bo där ute. En hel del grannar men ändå landet och så lugnt och fint. Ni kan inte ana hur mycket jag vill bo på landet, nu, nu, nu! Skulle jag dö i morgon så skulle jag dö lycklig i sådana fall.

Strange day.

Har varit en knäppisdag idag, men just nu är jag dyngtrött och orkar inte formulera alla mina tankar till en längre, förståelig text. Dags att sova, sedan upp för att jobba igen. I like! Eller kanske inte so much just nu men jag är nog pepp imorrn. Hoppas jag.

Jag är överlycklig för min fina, stora chokladkalender som jag köpte idag. Ett underbart måste! Vill börja öppna den nu, nu, nu! Har fått ringa Securitas med, grannen eldade lite mer än vad han borde.... men lägenheten står kvar i alla fall, som tur är. Var hade jag annars sovit i natt? Men man får sig faktiskt en tankeställare, hur snabbt allt man äger bara kan försvinna sådär. Vägg i vägg också. Och så såg jag en kvinna bli slagen av en man utanför Lidl. Liggandes. Stööööört!

Hahaha, fick precis ett fantastiskt fyllesamtal. Skönt att skratta lite innan man somnar.

Nehej, sova var det. Fan, jag kommer ha så feta blåmärken på mina lår i morgon! Jag har redan börjat få dem. Och ont gör det med.

Godnatt världen. (Eller kanske god morgon? Åh, helt plötsligt fick jag lust att åka till Tyskland igen... Jag vill ut på äventyr. Eller vill jag bara vara mig själv?)

Några grannar står utanför och pratar jävligt högt. Jag vill slå dom. Hårt.

I spread my wings and I'll learn how to fly

Bra jobbkväll. Tiden gick fort och jag är nöjd med pengarna. Imorrn är det ov-jobb på Tranås Statt och söndag ÅFF-AIK i Åtvid. Men just nu är jag dyngtrött och vill bara sova. Om jag får det vill säga. Drömde om en geting i natt som jag visst hade råkat dela på två, men som ändå levde....

Kommer i alla fall somna riktigt gott. Fick överraskande nog ett behov stillat idag. I like, alot. Är som ett jäkla beroende. Men för stunden är det mättat. Iofs skulle jag inte tacka nej nu heller... men det är inte så påträngande som det är annars i alla fall. Jag har alltså lite tid att pusta ut nu. Andas. Få ro.

Dags att omprioritera!

Mja, jag kan ju inte direkt påstå att nattens sömn var direkt super denna gång heller. Jag vaknade förvisso inte en gång i timmen, men jag drömde mardrömmar så hjärtat slog i hundra när jag vaknade. Sedan såg mina tröjor som hänger på dörrhängaren ut som mannen som jag drömde mardrömmar om så ja, behöver jag ens säga att jag blev vettskrämd igen?

Jag och Josie var i alla fall inne i Linköping en sväng i eftermiddags och åt på Hälsofreak. Ett toppenbra matställe, tokmysigt och med urgoda saker. Tummen upp för det! Kan hända att jag följer med Josie och hennes mamma in vid två där igen i morgon. Behöver förvisso fixa med lite saker hemma men vi får se helt enkelt :)

Gah, fick erbjudande om att bege mig ut på äventyr ikväll/inatt. Kände dock inte att det var riktigt rätt läge för det, men å andra sidan, är det någonsin det? Det är många känslor som sliter i mig, och det är svårt att vara sann mot sig själv. Jag vet vad jag är värd. Men jag undrar om andra anser samma sak som jag? Kvällen spenderades i alla fall tillslut med Josie, Pirates of the Carribean 2 och en stor kopp glögg.

Det kommer mer ;)

- Satt och läste gamla blogginlägg lite snabbt och ramlade över detta. Jag står idag inte på samma ruta som jag gjorde när jag skrev det, men tanken slog mig att - när fan ska man lära sig? Man kan ju börja undra. Det är en aning skrämmande.

- Igår följde jag med pappa upp till Skavsta för att hämta hem hans sambo igen. Jag pallrade mig upp tidigt och började skratta när jag satte mig i bilen. Där sitter han med ett leende och säger: "Muta?" och ger mig vit choklad och julmust. Det är kärlek! När jag och pappa handlade förra veckan tjatade jag om att jag ville ha julmust och vit choklad. Så just därför hade han köpt det till mig. Sånt gör mig så jäkla glad, det är sådant som gör att man känner sig älskad :)

- Har haft filmkväll igen och denna gång såg vi REC. Inte för att göra dig besviken Hannah, men den höll inte måttet! Men det är väl tur att man blir rädd för olika saker :) Det var i alla fall inga som gömde sig bakom några filtar denna gång, mest skeptiska blickar. Sååå, jag vill se Paranormal Activity 2! Nu, nu, nu!

- Var på Body Toning igår. Fy satan vad svetten rann! Kunde knappt andas stundtals. Sådana pass vill vi ha fler av :)

- Var på ytterligare en arbetsintervju idag. Det kändes riktigt bra, och jag vill verkligen ha jobbet. Men, det finns en grej som hindrar mig från att få det. Så nu är det upp till arbetsgivaren. Håll tummarna för mig!

- Jag har hängt upp talgbollar till fåglarna på balkongen. Fåglarna är kräsna. Jag vaknar på morgnarna av att de sitter och spottar ut maten på balkongräcket så att det smäller till. Hmm.. Bra grej där att de till och med sorterar. Och bra grej att de absolut måste spotta på balkongräcket!

- Jag har köpt Blossa glögg idag! :D Lycka! Jag fullkomligt älskar Blossa och deras glögg. Det är juul! Och mys! Och så kunde jag inte låta bli att köpa Marabou Vintervit heller.... ;)

Nu ska jag snart iväg på möte hos Polisen. Det är dom plus vi ordningsvakter som jobbar i Mjölby. Vet inte vad vi ska prata om men jag är nyfiken, kommer nog bli intressant :) Så där, now I'm done ;)

Let's do some update!

..och långt lär det garanterat bli också!

- Det finns inga ord för att beskriva festen i lördags. Den var verkligen kanon och så mycket som jag skrattade har jag nog inte skrattat på länge! Däremot hände det jäkligt mycket som jag fortfarande inte förstår mycket av. Förvirrad, förvånad, besviken, överraskad, irriterad. Det är många sinnesstämningar som har flutit förbi dagarna efter festen, men jag orkar bara inte tänka på det mer. Festen var jävligt bra och resten kan jag skita i. Jag kommer att skratta åt det en dag, och jag har börjat redan nu. En del människor sjönk i mina ögon, andra gjorde mig helt ur spel, några fick mig att känna panik och jag har nog inte riktigt hittat tillbaka ännu. Men det kanske inte är meningen heller? Jag måste dock säga att många även fick mig att skratta från hjärtat, och det är dom skratten som jag lever på. Tack alla ni som kom! :)

- Jobbade ju dagen innan på Parken i Motala. Vadstenakväll och det var full fart non stop. Kvällen slutade i princip med att jag och min kollega flög som vantar bredvid en kille. Vi hade kopplat transportgreppet och han höll sig hyfsat lugn fram tills vi nästan kommit fram till entrén. Han började flaxa, sedan bestämde han sig för att gå och det var bara att hålla sig i så att han inte skulle få möjlighet att nita mig eller min kollega. Kollegan anropade att vi behövde hjälp varvid två poliser och en ytterligare ordningsvakt kom. Trots att vi var så många fick vi inte ner honom, så tillslut lades han över garderobsdisken. Stor, stark, lång kille med andra ord. Nackdelen med att vara kort i yrket, man kan inte lägga sin vikt på en person på samma sätt. Men som alltid kommer man på hundra saker som man hade kunnat göra en stund efteråt, i stället för just där och då. Jag måste lära mig att hantera det också.

- Jag har sovit helstört den senaste veckan och de två senaste dagarna har varit helt uppåt väggarna! Igårnatt vaknade jag säkert fyra gånger under natten, och på morgonen vaknade jag med ett täcke under mig och ett annat över mig. Jag hade alltså tyckt att jag borde sova på ett täcke. Natten till idag har varit insane. Jag har vaknat en gång i timmen mellan 00-06, och efter det har jag vaknat flera gånger i timmen. Vad fan håller jag på med?? Ni kan ju tro att jag är lagom trött idag.

- Jag har ungefär en miljon kort (nej men okej, några hundra) som jag borde sortera och publicera på Facebook. Jag älskar verkligen att skratta åt minnena och sedan lägga ut dem så att andra kan se, men jag har för dålig pli på mig själv. Bättring!

- Jag drömmer bara mer och mer om familjelivet. Det är stört, och jag är verkligen inte beredd på att tänka i de här banorna nu, men herregud vad jag vill! Jag ser hela tiden hus som jag skulle kunna bo i, och direkt drömmer jag mig bort om att fira jul där, ha en bebis. Bjuda hem föräldrarna, ha middagar. Tjänga pengar, renovera. Trygghet. Vad är det som har hänt egentligen? Det här är inte likt mig. Och det känns ju skapligt långt borta just nu, vilket gör saken ännu mer jobbig.

Grattis Hannah!

Grattis på 22-årsdagen! Tre år kvar, sedan börjar det gå utför ;) (eller det har det väl redan gjort sedan länge....)

Hoppas du får en toppendag!