Underbara midsommar!

Jag kan inte med ord förklara hur jävla bra jag har haft det nere på Öland. Allt har verkligen varit alldeles toppen, inte ens en droppe regn har det kommit. Ren perfektion i mina ögon! Det har varit den bästa midsommar som jag firat hittills - med råge - och det kommer bli svårt att toppa nästa år. Men vi har ju redan bestämt att nästa år åker hela gänget dit igen ;)

Jag skulle kunna babbla på hur mycket som helst om helgen men jag har mycket att stå i här hemma. Många kort ska även läggas in vid tillfälle, men många ligger redan uppe på Facebook. Allt jag kan säga är i alla fall att jag verkligen inte ville åka hem igår. Mamma sa idag "Det syntes verkligen på dig att du hade haft det riktigt bra därnere". OM jag hade det bra! Åh, jag vill verkligen tillbaka.

Nehej, nu ska jag packa upp lite här hemma. Och passa på Tindra lite som jag hämtade hit igårkväll, hon är ju så skraj. Sent kväll sen kommer älskling hit för att sova tillsammans en natt. Mys!
.

Öland here I come!

Om tre timmar åker vi mot Borgholm och Öland. Pepp pepp pepp! Och fint väder är det med (än så länge), men jag hoppas inte på för mycket - det vågar jag inte. Ska nu packa ner allting som ska med, men jag kommer säkerligen glömma någonting ändå. Åh, jag vill åka nuuu!

Destination

Ny dag, nya tag. Sov faktiskt väldigt bra i natt och är oförskämt pigg idag! :)

Dags att bege sig mot jobbet. Hade ju hellre suttit på balkongen och blivit brun (läs: röd), meeen där blir det ju inga pengar gjorda! Så det är bara att ta sig i kragen. Och förresten, jag trivs hur bra som helst med att vara tillbaka på Ankomsten. Känns nästan som jag aldrig lämnade stället, haha.

Finlay - Destination (Dj Gollum Edit)

Väntan

I see you lying next to me, with words I tought I'd never speak.

Usch alltså. Man kan ju börja undra. Är det mig det är fel på? Är jag så jävla störd att allt beror på mig? Ja ni. Hur fan ska man kunna veta. Uppenbarligen framställer jag mig själv som någonting jag inte är. Eller är jag sån egentligen fast jag bara inbillar mig annat? Jag har alltid varit en person som säger vad jag tycker och tänker just för stunden rakt ut. Nästa stund kan jag ha ändrat åsikt och det låg inte så mycket tyngd i det jag nyss sa. Det är ingenting konstigt och inte heller någonting som man bör lägga en större vikt vid. Men hur förklarar man det för någon som knappt säger något alls? Hur ska man få den personen att förstå att allt, precis allt, handlar om att man bryr sig så otroligt mycket?

Jag vet inte. Man kanske bara skulle ge upp. Jag är på tok för komplicerad för att kunna fungera normalt. Jag vet helt enkelt inte hur man gör. Och uppenbarligen lär jag mig aldrig heller. Jag är nog ett hopplöst fall, det är bara för mig att inse. Problemet är att jag inte vill släppa taget. Jag vet ju hur jävla rätt det här är, att jag har hittat någonting alldeles fantastiskt som jag inte får schabbla bort. Men för varje dag som går så känns det som att jag just schabblar bort det bara mer och mer och snart har jag ingenting kvar.

Jag saknar dig.

Flyttkaos!

Det har inte blivit mycket tid över för annat än flytt den senaste veckan. Att man kan ha så jävla mycket saker! Helt otroligt. Mitt i allt så skulle Josie försöka komma in på internet på min dator vilket resulterade i att jag behövde min puk-kod - vilken jag precis vet var den är (inte!). Men nu är jag på gång igen efter ett telefonsamtal till 3 :)

Lägenheten är så himla fin och jag trivs riktigt bra. Däremot måste jag verkligen försöka få upp alla mina sista kartonger och påsar. Tråkigt då mitt engagemang för tillfället är lika med noll. Plus att jag har dragit på mig en fin förkylning. Men what the heck, hellre nu än på torsdag då vi drar till Ölaaaaand!

Tack till alla som har hjälpt mig den här veckan, utan er hade jag inte fixat flytten. Ni är guld allihopa!

Hur vet man?

Jag är så jävla förvirrad. Detta är egentligen allt jag någonsin önskat mig och det känns precis som pusselbitar som äntligen har hittat sin plats. Jag kan dock inte få tvivlen att försvinna och jag undrar om den bild som jag uppfattar verkligen stämmer. Jag tror att den gör det, men hur vet man? Jag har fått det kastat tillbaka i ansiktet så många gånger tidigare att jag inte riktigt vågar tro på det fullt ut. Jag vet hur ont det gör, och det skrämmer mig att den bild som fanns tidigare lika väl hade kunnat vara den som flera gånger gjort mig illa. Hur vet jag att det föregångna verkligen är historia? Hur kan jag vara säker på att jag inte är en av dom? Jag hoppades så mycket att min uppfattning var fel men tydligen var den mitt i prick.

Suck. Jag vet inte hur jag ska formulera mig. Förklara det jag känner utan att framstå som en idiot. Få förståelse för hur jag tänker och mår. Det går inte att sätta ord på och det gör mig frusterad. Men jag skulle inte bli upprörd om jag inte brydde mig. Det är den största komplimangen från mig även om jag vet att det är jävligt svårt att se.

Min lilla älskling är däckad!

Jag pratar om Tindra, min gosekatt! Eller egentligen så är Tindra både min och mammas medan Selma är hennes och Maja är min. Men i och med att jag tar med mig Tindra när jag flyttar nu så blir hon ju helt min. Hon har kastrerats idag (plus fått vaccin och öronmärkning) vilket innebär att hon var nedsövd i förmiddags. Envis som synden skulle hon ändå ur buren vid klockan ett, ragglade mellan de olika rummen (hur kul som helst att se) men nu har hon däckat i fönstret. Hon är min älsklingstjej! :)

Är annars dyngtrött, trots att jag lägger mig vid 22-23 om kvällarna. Mamma tror att det är all stress som jag haft det senaste året som sätter spår i kroppen då jag äntligen kan varva ner för första gången på länge. Men jag vet inte, kanske är det både det och att jag verkligen inte är en morgonmänniska. Halv sex är hiskeligt tidigt! Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag vänjer mig.

Ikväll gäller det att packa mina kläder som är utspridda överallt hemma hos mamma. Imorrn går ju flyttlasset! Först till Norrköping, dumpa sakerna i nya lägenheten. Sedan till mamma och hämta sakerna här som ska till lägenheten. Sen måste vi hämta sängen hos pappa som jag ska få, montera ner den och sedan upp igen. Plus att jag gärna vill få upp min mörkläggningsgardin och byrå imorrn. Dessutom ville Josie att vi ska hämta soffa, TV och TV-bord hemma hos henne eftersom vi har bilen med släpet just imorrn. Weeeei.... har jag nämnt att jag dessutom jobbar mellan halv 7 och 1? Jag tror att jag kommer avlida.

Starten på sommaren

Ja, i alla fall om man ser till vad jag kommer att sysselsätta mig i 10 veckor framöver (och mer än så hoppas jag!) Första dagen på BT alltså, och jag trodde att det skulle vara svårare än vad det var. BT har nytt datasystem och jag misstänkte att det skulle ta tid att lära sig, men det är mycket enklare än det förra och jag tycker minsann att jag redan är godkänd på det :) (Återkom den dagen då ordern är fel...) I vilket fall känner jag mig som hemma! Trodde ju också att jag skulle vara lite ringrostig på truckkörning, men icke. Jag är stolt! Däremot ser jag ut som en idiot på mitt passerkort.

Pappa fyllde ju år i lördags och på söndagen var jag helt känslomässigt utmattad. Jag fick se saker som jag aldrig hade trott att jag skulle se - och jag vet inte hur jag ska reagera. Jag vill bara glömma men kan inte. Jag blev helt enkelt så jävla rädd för det jag såg. Men man är ju där för varann och det kanske är nu som jag behövs. Jag önskar bara att jag kunde få känna mig behövd. Men festen var annars hur trevlig som helst med god mat, dans och alkohol :)

Då börjar vi (snart) på en penicillinkur!

Fick idag svar från Medicinskt Centrum. Jag lämnade ju urinprov förra fredagen då jag misstänkte att jag hade urinverksinfektion och det provet visade att jag hade mycket högt värde av vita blodkroppar (=infektion) men jag hade inte de vanliga symptomen, som alltid när jag blir sjuk. Jag kan nog inte vara sjuk normalt! Jag springer inte och kissar mer än annars, och inte gör det ont. Men ryggen har börjat ta stryk. I vilket fall fick jag lämna ett nytt i måndags för bakterieodling och jag fick besked idag om att jag har urinverksinfektion, så på söndag påbörjar jag kuren. Aja, nu har jag i alla fall lärt mig att jag aldrig mer ska ha sex när jag är kissnödig!

Idag for jag, mams och Fredde in till Ikea. Jag handlade massor, som vanligt, men bara sådant som jag behöver. Åh, jag längtar så dant till flytten! Det kommer verkligen bli toppenbra :) Det är verkligen inte långt kvar nu alltså. 5 dagar! Helt galet.

Ikväll är det OV-jobb på Vattenhålet som gäller. Nya ägare nu så kommer bli intressant, men so far so good. Får väl se hur dom sköter sig framöver. I morgon fyller faaar år så det blir firande hela dagen! Det ser jag faktiskt fram emot, är ju sista helgen innan jobb för hela sommaren drar igång.

Allt eller inget

Slänger in en bild från bröllopet i lördags så att även ni kan se vad jag var iväg på. Hur fina är dom inte? Och alldeles underbart väder! Jag tror minsann att det var en dröm-dag :)

Annars har jag själv så jävla ont i ryggen så jag vet inte var jag ska ta vägen. Eller rättare sagt, det är svanken som gör sig hörd. Trodde det skulle försvinna över natten men tydligen inte. Jaja, jag vet en som ska få massera mig ikväll när han kommer hem ;) Sitter alltså hemma hos Fredde för mig själv, vilket är riktigt skönt. Fint att ha lite egen-tid och inte göra ett skit innan mina monsterveckor på BT börjar. Ska nog också överraska sötnöten med lite mat ikväll. Han är ju så snäll och ställer upp för mig - och matar mig - varje gång jag är här så nu är det nog min tur att bjuda tillbaka lite!

Jag vet inte riktigt hur karln siktar med kameran här.. men jag orkar inte beskära bilden och jag tycker att den är väldigt söt ändå ;) Sedan att en annan är lite smårund om fötterna och likaså han bredvid bidrar till att jag inte ser riktigt klok ut.

Om någon för sex veckor sedan hade berättat för mig att jag - inom en väldigt snar framtid - skulle ha ett stadigt förhållande med en toppenkille, inte längre arbetade för Cherry, strax skulle flytta ihop i Mjölby i en trea med Josie och dessutom hade sommarjobb på BT, då hade jag nog svarat att det skulle vara en dröm men fortfarande en utopi. Att det inte skulle vara möjligt, inte finnas på kartan. Men här är jag - med mycket som jag någonsin önskat mig. Det är allt är inget, right?

I am not afraid

Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att tänka vi. Till och med jag, Nathalie Lindblom, är med på dom noterna och då är det jävligt givet att man inte står ensam längre! Men uppenbarligen finns det dom som är mer trögfattade än jag själv.

Mayhem

Helgen har varit hur fin som helst. Examen i fredags blev tillslut en toppenfest som jag och Frippe avslutade med att spela beachvolleyboll mitt i centrala Norrköping. I lördags gifte sig Freddes syster med sin David och bröllopet var hur jäkla fint som helst! Och vädret var ju på topp det med. Bjälbo Kyrka var förövrigt helt galet vacker.

Igår gjorde jag inte mycket kan jag säga. Satt ute på Freddes balkong och solade, riktigt nice. Det medförde dock att jag idag är lätt grisrosa, men det är det värt ;)

Nej vet ni vad..

..nu går jag och lägger mig! Kryper ner tidigt för att i stället gå upp tidigt imorrn. Sätter nog faktiskt klockan på fem! Jo, lite väl tidigt men då vet jag i alla fall att jag kommer få sova imorrnkväll hos en viss mr ;)

Natti natt!

En och en halv timme senare...

....så har jag EN helgarderob helt tom. Inte två. Bara en. Frysen och kylen är på avfrostning. Men jag får inte upp locket mellan kylen och frysen så jag måste badda hela tiden.. toppen! Jag har fortfarande förbrukat alla mina åtta kartonger, plus två svarta sopsäckar plus en stor, vit plastpåse. OCH JAG HAR FORTFARANDE MASSA SAKER KVAR! Så frågan är om jag ska lägga mig och knalla upp tidigt imorrn i stället och fixa det sista innan jag ska iväg. Kan faktiskt vara en riktigt bra idé. För just nu är jag så trööött på att packa. Men ska väl ta några sista krafttag innan jag helt ger upp.

Jaaa! One down, a million to go!

Ett skåp är helt tomt! Att det sedan är det minsta skåpet av dem alla som står i köket är en helt annan sak ;) Nej men det är nästan så att båda skåpen är helt tomma, ska bara plocka ut torrvarorna, sen så! Då har jag bara... två golv-till-tak garderober, bokhyllan, skrivbordet, fönsterbrädet, "tamburen" och hela badrummet kvar. Har jag nämnt att jag avlider?

What... the... f...?!

Jag dör. Och jag skämtar inte. Jag fattar inte hur många saker jag äger, och framför allt fått plats med?! Eller det är väl det jag inte har, utan bara har mosat in allt i varenda litet hörn jag hittat. Tycker synd om mamma och Fredde som ska hjälpa mig med mina saker här ifrån Norrköping. De lär inte bara få bära kartonger utan kommer få kånka på påsar av alla de möjliga konstiga slag. Tycker synd om mig själv också. Jag har inte en jävla aning om hur jag ska lösa det här och lär få vara uppe halva natten! Mitt i allt ska jag också duscha (mitt hår tar två timmar att torka) och frosta av kyl och frys. Nej vars, det lär inte bli någon sömn inatt!

Alltså, vad är det här!? Det tar ju aldrig slut?! Jag packar och packar och packar men ser fan inget ljus i slutet av tunneln. Jag kan väl åtminstone få någon garderob eller någon yta tom snarast? Jag avlider.

So show me yours, I'll show you mine

Fönstret är vidöppet och utanför är det härlig sommar. Är det inte underbart? Jag passar på att pumpa hög musik ur mina högtalare då jag gissar på att grannar i normala bostadsområden inte uppskattar en dunkande bas lika mycket som mina grannar här gör. Dessutom är det inte ett dugg lyhört här, och konstigt är väl inte det :) Men jag misstänker starkt att det är aningen mer lyhört på Smedjegatan 3A i Mjölby.

Jag håller på att packa (varför hittar jag alltid massa annat skoj att göra i stället?). Säger ju att det tar hundra år för mig att flyttpacka! Men idag bara måste jag få ner allt, för imorrn är det ju min examensdag vilket innebär förberedelser inför festen från förmiddagen. På natten hämtar Fredde mig då hans syrra gifter sig på lördag så jag har helt enkelt ingen annan tid än idag.

Meeeen om två timmar så ska jag ta ett break från mitt hårt jobbande. Jag och Frippe ska äta lite mat på Trappan och glassa i solen! :)

Jag tror visst sommaren är här!

Ja ingen har nog missat att himlen är alldeles klarblå och att det är helt sjukt varmt ute. Så jävla härligt! Spenderade en stund med att hänga på Trappan-däcket i solen, är väl bäst att försöka få lite färg innan jag flyttar in till fabriken för sommaren... :) Meeeen som alla vet så är jag fortfarande blekast av alla när jag är skitbrun! Ett annat tecken på att det är sommar är att jag har blivit myggbiten. Och jag börjar starkt misstänka att jag håller på att bli allergisk. Min underarm är dubbelt så stor som den andra och krampar. Jättemysigt.

Annars flyter bara alla dagar in i varandra. Har inte koll på vilken dag det är, men livet är fint. Jag är så otålig på att få flytta in i den nya lägenheten! Här hemma hos mig i Norrköping ser det ut som ett bombnedslag, men det gör väl det när man flyttar. Jag fattar dock inte hur mycket man får plats med i ett litet studentrum?

Hannah kom hit i måndags och sov över för en sista kväll/natt här i Norrköping - i alla fall för nu. Meen det lär ju bli fler härliga goskvällar i Mjölby ;) Igårkväll (natt?) kom Fredde hit och sov, bara för att. Supermys med lite sällskap och en trygg famn att gosa i. Innan var det FF-skifte på Världens Bar. Mat, alkohol, skratt och trevligt sällskap. Det är just det där hängandet som jag kommer sakna med studentlivet. Bara kunna gå ut vilken vardagskväll som helst och dricka alkohol och umgås.

Nehej, skulle man ta tag i packandet igen kanske. Måste ju ändå vara klar imorrnkväll(?!). Hua mig, hur ska detta gå? Och ikväll kommer ett barbord med fyra stolar. Hur ska jag få plats?