Det är ju helt kaiko. Eller snarare jag är helt kaiko! Jag tror helt ärligt inte att det finns någon gräns för hur mycket jag skulle kunna umgås med folk. Jag har sällskap non stop, eller ja, dagtid har jag inte alltid sällskap men varenda kväll och natt och morgon har jag det, och många gånger på dagtid med. Hela helgerna. Så jag hade tänkt att det faktiskt skulle vara skönt att få vara hemma, själv, ikväll och spendera natten i min egen säng. Tycker jag att det är skönt när jag väl sitter här? Pfft, inte ett dugg! Evo är hem-hemma och Josie är i Dalarna. Och jag går omkring här och känner mig hur ensam som helst och tycker synd om mig själv. Inte riktigt vad jag hade planerat kanske. Får bli att bädda ner mig i sängen och kolla på One Tree Hill med katterna.
Annars har väldigt mycket hänt den här veckan. Mycket som fått mig att må riktigt bra. Ett svar har kommit. Eller ja, ett svar av två. Och från början var det två ja som gällde. Nu har ett ja kommit, och det räckte. Det är så stört att det jag inte ens vågat fantisera om nu faktiskt gäller. Jag är livrädd och tiden får se hur jag reagerar på det jag får (och inte får) men jag kommer att få mina svar. Det som jag så badly behöver. Och visst är jag så jävla glad! Luckorus hittar till magen titt som tätt, believe it or not. Mer som hänt är att jag har fått lite roliga ordningsvaktspass dagtid i Linköping i juli, och dessutom har jag via ett bemanningsföretag som jag träffade för första gången idag fått jobb på BT hela nästa vecka! :) Vad ska jag göra? Godkänna och provköra färdigbyggda truckar, haha.
Midsommar ska spenderas med gamla SKUMPA-gänget plus vänner i en stuga i Linköping. Pepp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar