Lunchdags på jobbet, igen! Glor ut genom fönstret och vad ser jag? Riktigt höstväder. Urmysigt, men passar nog lite bättre i oktober... vintern har ju verkligen fått fnatt. Antingen så drunknar vi i snö under fyra konstanta månader, eller så får vi yttepyttelite. Å andra sidan var det ju faktiskt snö här för en vecka sen.
Och jag vet att jag tjatar, men ååh vad jag älskar julen! Nästa år ska familjen börja fira jul hemma hos mig, då jäklar kan ni tro att jag ska julpynta och baka i massor! Längtar redan... men denna jul är supermysig också. Evo har, hör och häpna, INTE rivit ner det julpynt som jag satt upp, och igår hade han till och med tänt alla ljusstakarna när jag kom hem från träningen :) Något annat som fick mig att skratta i helgen: Jag sätter på julmusik på Spotify, och frågar Evo om han tycker att det är bra, varav svaret jag får är "Det kan vara det sämsta jag någonsin hört!" (Ni vet, det här med att han är för modern för jul....) Några timmar senare när jag stängde av julmusiken hör jag en uppmärksamhetssökande röst ropa "Meeen var tog julmusiken väägen!?" Karlar ;)
Trötter i ögonen. Alltid när det är i närheten av fullmåne. Natten till måndagen var hemsk, varken jag eller Evo sov en blund! Men idag är sista dagen för den här veckan... sen ska jag hem, gosa till det med glögg, krama lite på Evo och placera mig framför WoW. Förstörde jag er mysstämning där, huh? ;) Imorrn blir det att storpacka i gamla lägenheten. Bära över kartonger till Evos förråd.
Det finns en person som jag är så fruktansvärt besviken på. Lojalitet, ödmjukhet, samarbetsvilja. Bland de viktigaste faktorerna när det gäller relationer mellan människor. Men här slängde vi allt det i soporna och kör i stället sitt eget race där endast jaget spelar någon roll, att riskera hela vänskapen är tydligen fullkomligt värt det. Jag är lika störd av missförståndet, för mig var det så självklart. Men jag har inget behov av att gå in i försvarsställning för det utan hade mera siktet inriktat på att hitta en lösning, vilket uppenbarligen inte är ett alternativ. Nej, jag är verkligen så jävla förbannad. Jag trodde att jag var betydligt mer värd en så här. Vad är egentligen jobbigast: ta tag i situationen och hitta en mellanväg, eller hålla på sin egoism och förstöra allting?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar