Det här är en officiell uppmaning till mig själv: Skärp till dig! Jag är av den sorten att jag aldrig någonsin tappar bort nycklar, mobil, kontokort - ingenting. Under dom senaste två månaderna har jag lyckats tappa kortet på jobbet (personalen hittade och kom till en förvånad Nathalie som inte ens visste att det var borta), glömt kortet på Coop (personalen hittade och ringde till en förvånad Nathalie som inte ens visste att det var borta - dagen efter!), glömt mobilen här och var, inte kommit ihåg var jag lagt nycklar o.s.v. Det här håller inte. Dags att fokusera på livet igen! Någonting är det uppenbarligen som stör mitt vardagliga välbefinnande.
Annars på jobbet kämpar jag på. Det är riktigt svårt att hitta rätt, men dit ska jag bara. No further discussion. Men visst, jag ska inte säga att det inte är jobbigt att komma hem med huvudvärk varje dag och vara stressad för kommande. Det är dock bara att hålla i, det kommer att lossna.
Vintern hittade visst hit tillslut, och kallt är det! Ruggigt kallt. Men det är härligt med snö. Tyvärr har vårkänslorna börjat smyga sig på = inte ett dugg bra. Det beror nog främst på att jag vill ha ljus! Är ju inte van vid att behöva kliva upp när det är mörkt, så det är riktigt tungt. Men snart är vi där :)
En annan tanke som har slagit mig är att jag kommer fan svälta när Evo flyttat här ifrån. Han fixar käk till oss nästan varenda dag - och det är så sjukt gott! Min egna personliga kock :) Nae, det kommer bli ruggigt tomt när han försvinner härifrån... det ska bli skönt att få upp alla mina egna grejer i lägenheten, men det överväger inte tomheten som han kommer lämna efter sig. Speciellt inte efter det lilla samtalet som vi hade i köket i förrgår ;) He means the world to me. Förövrigt är det snart dags att krypa ner med honom, och jag längtar. Varje kväll längtar jag efter att få lägga mig bredvid honom. Jag kan aldrig vara säker på när dom här dagarna är förbi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar