Sen J (inte senaste J utan DEN J) så har jag haft en undermedveten känslomässig spärr utan att överhuvudtaget tänka på det. Jag har helt enkelt inte fått riktiga känslor för de jag träffat. Självklart har jag tyckt om dem, på många sätt och vis, men jag har aldrig vågat släppa lös mina känslor som jag gjorde med J. Jag har inte känt den där lyckan igen. Inte för att jag inte trivs med att vara singel, för jag trivs som fisken i vattnet, men det är ändå dags att inse att jag hindrar mig själv ifrån att känna något för någon och att det är dags att försöka bryta igenom den där spärren. Jag vet inte hur jag ska kunna göra det, men jag ska försöka, för jag vill känna sådär igen. Det finns inte ord för hur bra det kändes! (Du vet Hannah hur jag var med J, och du vet att jag inte varit så med någon igen. Det var nära med James, men jag kom aldrig riktigt dit..) Aja, allt som händer har iaf en mening och det är så man får vinkla det!
Har varit med Christian idag i parken, legat på en filt och bara haft det allmänt mysigt :) Passade på att få lite skön massage (det behövdes, alldeles för länge sen nu). Har haft det riktigt trevligt helt enkelt!
Aaaah, det närmar sig till Nolle-P! Tiden går så himla fort (har sagt det allför många gånger).
Du vet, om man inte känner dig kan man lätt bli förvirrad. Det finns ju tre J. De får heta JO, JA och JI, eller nåt ;P
SvaraRadera