Är fortfarande sjuk.. och jag är sjukligt trött på det! Men, just nu känns det bra, har tagit 2 st Ipren 500 mg, så då är det inte så konstigt att jag mår bra. Jag vet inte om det här inlägget kommer att vara så uppmuntrande, men de som känner mig vet att jag är (extremt) öppen av mig och det jag känner måste komma ut på ett eller annat sätt. Att skriva här är ett av sätten.
Ibland känns det så rätt
MEN
Ibland känns det så fel
Hur ska jag kunna förstå det jag känner?
Kanske känns det rätt för att just detta är rätt, detta är något som jag ska ge mig hän och utforska. Men, kanske känns det rätt för att jag vill att det ska funka när det i själva verket inte gör det?
Kanske känns det fel för att just detta är fel, men jag vill att det ska funka och försöker intala mig själv att det visst gör det. Men, kanske känns det fel för att jag inte vågar ge mig hän, inte vågar ge mig in i det här?
Jag har mina teorier.. och jag har inte en aning vilken av dem som stämmer.
Ja, jag är komplicerad, men det har också sina orsaker. Jag vet inte ens om han läser det här, men kanske lika bra är det? Det låter mer allvarligt än vad det egentligen är.. tror jag. Men om du gör det: nu vet du varför mitt humör skiftar som det gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar