..går tiden alldeles för fort, vilket jag också har tyckt i flera år nu. Det sägs ju att tiden går fortare ju äldre man blir, men fortsätter det i den här takten är jag snart gammal och gaggig!
I torsdags var det pubrunda som gällde, och fredag jobbade jag mitt första barpass på en nattklubb på Trappan. Annars har jag bara stått i bar där på vanliga pubkvällar eller live-torsdagar. Mycket var det att göra, men det sliter inte hälften så mycket på kroppen som det gör att vakta en kväll. På lördagen var det finsittning som gällde, och visst var det mysigt. Ett gyckel fick mig att gråta av skratt, och självklart var det ett gyckel av SKUMPA ;) Mitt kära, gamla festeri.. För en gångs skull så blev det hemgång klockan ett i stället för långt efter stängning. Jag kom underfund med att enbart för att jag har skoj behöver jag inte stanna tills det blir tråkigt. Dessutom var jag rätt bra förkyld.
Så igår var jag på arbetsutbildning, och det tar sig. Det är mycket att lära och hålla reda på, men det är bara att hänga i. Jag längtar verkligen till jag känner mig säker på det jag gör och kan gå ut och jobba egna pass! Jag var så orolig i början då jag inte visste om det här jobbet verkligen var rätt för mig.. men sedan jag fick veta att jag fick jobbet och har varit på utbildningar trivs jag som fisken. De två tjejerna som utbildar och den andra tjejen som också fick jobbet är urhärliga. På onsdag är det personalmöte och fest som gäller! :)
På kvällskvisten igår fick jag riktigt finbesök. Manligt besök dessutom, och kvällen/natten spenderades med en massa prat och film. I love it! Bara ligga och mysa och prata om allt mellan himmel och jord. Det behövdes må jag säga, frustrationen över frånvaron av manligt sällskap var hög, och kräsen som man är det mycket som heller inte duger. Men nu är jag nöjd och glad, natten var riktigt fin och så även morgonen. Jag älskar verkligen Norrköping, men inget slår ändå att ha någon att prata med som kan ens hemtrakter och känner ens omgivning. Blev en hel del jobbprat om Vattenhålet vilket jag faktiskt har saknat en hel del (pratat, inte att faktiskt jobba där).
Återigen sitter jag dock här och är frustrerad. Frustrerad över att inte ha något stimulerande att göra, för saker har jag att göra, men inget som får bort den där frustrationen. Jag fattar inte varifrån den kommer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar