Jag är så, så glad över att Gabbe hoppade in för mig igår och tog mitt pass på Harrys. Hade hon inte gjort det så hade jag gått miste om en riktigt, riktigt rolig fest hemma hos Natalie och Pelle. Det var första gången på länge som jag var ute och tyckte att hela kvällen var superlyckad, och dessutom var det ett bra tag sedan jag blev bra rund om fötterna. Gårkvällen rådde dock bot på den bristen ;) Nej men allvarligt talat, det var så skönt att hänga med vännerna, dricka sig berusad för att sedan gå ut och skaka rumpa till riktigt bra musik på Trappan. Jag kan däremot säga att det inte var fullt lika fantastiskt att vakna i morse. Av sin anledning så fick jag inte i mig fyllekäket på natten innan sovdags som jag alltid måste få för att inte bli bakis. Dessutom är jag fruktansvärt öm på vänster sida av halsen, men det har ju sin anledning det med.
Sedan finns det något som inte alls har med detta att göra men som däremot är så sjukt frustrerande. Jag gjorde det häromnatten och gjorde det ofta förr. Jag har alltså en halväcklig dröm som jag vill vakna ur. Jag håller på att vakna - men kan inte öppna ögonen, utan det enda jag kan förmå mig till är att öppna en liten, liten springa. I och med detta så somnar jag om igen och drömmen fortsätter. Knäppt! En annan grej som jag minns så väl från när jag var liten var att jag rätt ofta visste att jag drömde. Så jag trallade runt där i min dröm och berättade för folk att hela alltet var en dröm. Jag älskar sådana drömmar! Och det allra bästa med dem är att jag vet hur jag ska vakna ifrån dem: jag blundar riktigt hårt med ögonen för då gör jag det på riktigt också - och därmed vaknar jag. Dessvärre drömmer jag dem inte så ofta längre, troligtvis för att jag inte orkar ligga och hjärntvätta mig själv med att "jag ska veta att jag drömmer i natt" innan jag somnar..
Kom förövigt underfund precis med att jag låg och rullade runt på nedre dansgolvet alldeles intill den långa kön ut efter stängning i natt. Jag förstår inte varför jag ska få för mig sådana saker så fort jag blir lite lagom rund? Å andra sidan är det sjukt roligt att tänka tillbaka på efteråt, men jag förstår fortfarande inte syftet med det, haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar