Det är klart jag vill höra av mig ibland..

..som en kväll som denna då jag precis har lämnat mamma på stationen och tar upp telefonen för att av ren vana ringa. Ringa och bara säga hej då man känner sig lite ensam och vet att han finns där på andra sidan luren och lyssnar. Trygghet. Jag vet att detta är ett beroende som jag måste lägga av med. Som med alla andra beroenden man kan ha så måste man avstå då suget efter det är som allra störst. Det är då man lär sig att klara sig utan den där ciggaretten, eller utan att ringa det där telefonsamtalet. Och när jag går där på trottoaren med mobiltelefonen i handen och suget är som allra störst så är det dessa tankar som cirkulerar i mitt huvud.